Vart?

Känslorna som så tydligt fanns inom mig,
vart tog de vägen?

Kvar finns bara en oändlig tomhet i själen,
där känslorna förr fanns för dig.

Ser ingen spegelbild i dina ögon mer,
endast en osynlig vägg...en döljande slöja.

Din famn känns så främmande, så hård, så kall.
Tryggheten och värmen jag sökte där...är borta.

Helt klart ser jag...något har tagit slut, suddats ut.
Kvar finns en sorg, en saknad...så oerhörd.

Allt var en saga...förvandlad till en dröm,
meningen var att aldrig bliva sann...

120217
Susann